Arbetets Vänner i Lovisa r.f.

Arbetets Vänner i Lovisa r.f. verkar idag i Kompanjonshuset Hörnan, Sibeliusgatan 3, och har för närvarande en aktiv sångkör. Föreningen är en politiskt obunden förening, vars ändamål är att befrämja sina medlemmars bästa i såväl andligt som kulturellt hänseende. Föreningen vill förverkliga sina ändamål genom en mångsidig verksamhet för olika åldersgrupper och intresseriktningar.

Föreningen anordnar samlingstillfällen med program, diskussioner och skapande aktivitet av olika slag. Föreningen vill erbjuda sina medlemmar möjlighet till rekreation och avkoppling.

Ordförande: Sten Staffans 050 599 3214
Viceordförande: Kristina Frejborg 040 569 2911
Sekreterare och Kassör: Nils-Erik Frejborg 0400 498 114

Det allra första initiativet till föreningens grundande togs nämligen i oktober 1896 då man via en möteskallelse i tidningen Ostra Nyland sammankallade »alla Lovisa stads svensktalande invånare hvilka äro intresserade för bildande af en förening Arbetets Vänner till ett möte å Societetshuset den I: sta November kl 5 e.m.»

Mötet blev mycket talrikt besökt och särskilt hade då folk ur arbetarklassen kommit städes. Det var boktryckerifaktorn Axel Stenberg som öppnade mötet, han framhöll också syftet med bildandet av en dylik förening. Ideologin skulle vara samma som i andra AV-föreningar i landet, d v s att »sammanföra stadens svenskatalande befolkning äfven som att genom förädlande nöjen, diskussioner, föredrag o s v söka främja den svenskatalande arbetarens allmänna utveckling i försonlig anda».

Kapten E. Hedengren utsågs att leda förhandlingarna och kontorist F. Arwidson förde protokollet. Paragraf för paragraf genomgicks huvudföreningens i Helsingfors stadgar. Det mesta antogs av de närvarande, men en medlemsavgift på 50 penni i månaden ansågs för hög och tolv medlemmar i styrelsen var för många för lovisaförhållanden. Granskningen av stadgarna gavs i uppdrag åt interimsbestyrelsen som skulle komma med nya förslag vid ett senare möte.

Folkskollärare Åkerlund väckte ett skriftligt förslag om att alla i staden för närvarande existerande föreningar skulle ingå som filialer i Arbetets Vänner, han nämnde bl a nykterhetsföreningen och djurskyddsföreningen. Föreningen själv skulle anhålla om att bli upptagen som filial under huvudföreningen. Interimsbestyrelsen på fem personer, prokurist Lindroos, målare Lahtonen, bryggare Lehmann, brännmästar Gössling och tryckerifaktor Stenberg, hade m a o många ärenden att reda ut. Man skulle också skaffa lokal för föreningen innan det konstituerande mötet skulle hållas.

Den 29. november hade interimsbestyrelsen sammankallat ett nytt möte för tecknande av medlemmar. Magister Artur Relander utsägs till att leda förhandlingarna. Vid mötet ålades nu bestyrelsern att hos guvernören söka stadfästelse för stadgarna. Till lokal för föreningen hade bestyrelsen föreslagit brandkårslokalen, »men som denna befinner sig i ett tillstånd af utornordentlig uselhet, hwad den inre hyfsningen widkommer», beslöt mötet söka få brandkåren och läsesalen att delta i upprustningen. Lokalen hade använts sorn rysk officerskasern i närmare åttio år.

Magister Relander, konsul Hamberg samt kontorist Arwidsson invaldes i den nya bestyrelsen medan Lehmann och Gössling utgick. Listor för antecknande av nya medlemmar lades fram hos firman Terichoff och i bagarmästar Lindströms butik. 149 medlemmar hade antecknats fram till den 29 november 1896, under en knapp månad. Medlemsavgiften på 15 penni i månaden kunde anses som synnerligen human. Till följande möte fick bestyrelsen i uppdrag att ordna program.

Den första januari 1897 kom meddelandet om att guvernören fastställt stadgarna och i samma månad började interimsbestyrelsen sammanträda i Terichoffs kontor vid torget. Söndagen den 21 februari hölls det konstituerande medlemsmötet.

Till Arbetets Vänners i Lovisa första ordförande valdes Artur Relander, han innehade posten under åren 1897-1906 med undantag för en tid år 1900 då Paul Fager fungerade som t f. Viceordförande var prokurist G Lindroos>, sekreterare och kassör kontorist Frans Arwidsson.

Föreningsmedlem nr I och 2 var handlande N Tarasoff med fru. Under det första verksamhetsåret, 1897, var sammanlagt 342 personer inskrivna som medlemmar, 77 avfördes p g a bortflyttning eller icke erlagd medlemsavgift, de facto antal blev 265 medlemmar.

Avtalet med FBK samt Folkbiblioteket och Läsesalen renderade en skyldighet att med en tredjedel delta i restaureringen och den 19 maj kunde föreningen inviga sin lokal. I sitt invigningstal tackade ordförande Relander bl a stadsfullmäktige för renoveringsbidraget. Samkväm hölls fr o m hösten varannan vecka.

Under det första året fanns en festbestyrelse, en syförening, en sångförening, en diskussions- och välläsningsklubb samt ordnades s k folkhögskolekurser upptagande räkning, skrivning, bokföring samt andra tidenära föredrag.

Förutom möten och samkväm företogs en utfärd till Gislom i september samt föranstaltade syföreningen en barnfest under julferien kan man läsa i årsberättelsen för år 1897

Kommitté för folkbildning

Hösten 1898 var lokalen färdigt restaurerad och försedd med teaterscen. Sångkören höll en egen konsert i Casinot och deltog på sommaren i sångfesten i Borgå. Vid septembermötet är 1900 beslöts bilda en folkbildningskommitté för att handhava föreningens folkbildningssträvan. De veterligen första bioföreställningarna på orten försiggick i AVs lokal i januari 1900.

Vid föreningens årsmöte den 23 februari 1902 beslöts att under hösten ordna matlagningskurser, ordförande var fru Wigelius.

Vad ägde föreningen efter fem års verksamhet?

Inventarieförteckningen frän 1902 upptar följande: En kommodställ med fullständig servis, ett ämbar, en vattenså, ett dussin handdukar, fyra stycken bordstrasor, ett par ljusstakar, ett par ljusmanschetter och en låda innehållande diverse.

År 1906 har vid senare tillfällen nämnts som det år då AV uppgick i Konstitutionella Arbetarföreningen, men ur Östra Nyland från den här tiden framgår tydligt att AV fortfarande hade kontinuerlig verksamhet. Möjligen beror antagandet på att KAF bildades år 1906 och över hundra personer tecknade inträde i föreningen den 11.4.1906

Arbetets Vänner höll en soaré i februari å Socis med musik, lustspel och folkdans, men inte sång, inte ens allsång. Årsmötet hölls den 28 februari 1906 och månadsmöten i mars och i april. På Kristihimmelsfärdsdagen den 24 maj gjordes en utfärd till Abborfors med ångbåten Sandels och på annandag Pingst gjorde AV och KAF en gemensam utfärd till Våtskär där de östnyländska ungdomsföreningarnas sommarfest hölls, AV skötte buffén. Vid septembermötet bestod programmet av teater och grammofonmusik medan man vid novembermötet höll sig till föredrag, musik sång och dans.

År 1907 höll AV nyårsfest st med program den 3 januari. 10-årsfesten den 17 mars med teater och dans var välbesökt, men till årsmötet som var utlyst till den 3 mars kom endast ordförande och en föreningsmedlem, likaså hade endast ett fåtal medlemmar infunnit sej till ett bestyrelsemöte i april. Nytt årsmöte utlystes till den 28 april »En likgiltighet sådan här ovan nämnd verkar inte godt för föreningens framtida liv och verksamhet … Det nyss vaknade politiska intresset drager till kretsar där deras egna intressen främst uppbärs, d v s till Konstitutionella Arbetarföreningen», uttryckte sej ordförande H M Lund i ortspressen. Lund var också aktiv inom Svenska Folkpartiet vid den här tiden. Nio personer närvar vid mötet, där besluten bestod i att festbestyrelsen återvaldes.

AVs syförening firade 10-årsfest den 7 mars 1907 med teater, bygdemål och sång. Maria Nyström var ordförande i syföreningen. Intäkterna från festen gick till de nödlidande i Ryssland.

Dags för samgång

År 1908 höll syföreningen årsmöte den 9 januari och exakt hur länge syföreningen verkade under Arbetets Vänners namn är oklart innan den antog namnet KAFs syförening. (Moder)föreningen AV utlyste sitt årsmöte till den 16 februari där man skulle behandla viktiga frågor bl a föreningens framtida verksamhet.
Också ledarskribenten i Östra Nyland den 15 februari 1908, Ossian Reuter, uppmanade till talrikt deltagande i mötet, intresset för Sfp var stort och planerna på bildandet av en ungdomsklubb låg i luften.

Vid mötet närvar fjorton personer. Östra Nyland skrev: »Det vore lämpligast att för den närmaste framtiden åtminstone inskränka AVs verksamhet för att istället så mycket kraftigare kunna befordra dess med Sfp gemensamma intressen. Tanken på att helt och hållet nedlägga föreningens verksamhet motsades av alla närvarande på det bestämdaste, i det man framhöll att det under närvarande brydsamma tider låg nära till hands antaga det en legaliserad förening som Arbetets Vänner måhända i en snar framtid kunde visa sig behövlig som färdig form för det bildningsarbete man bedriver.»

Årsmötets beslut blev att inte nedlägga, men inskränka verksamheten. Nöjesbestyrelsen upphör att funktionera och de ursprungliga månadsmötena kom ej mer ifråga. Huvudbestyrelsen skulle kvarstå och sammankalla föreningen till möten två gånger per år. Syföreningen likaså två gånger per år. Årsavtalet med F13K upphör. Föreningens tillhörigheter, lampor, borddukar, servis och tekök skulle få disponeras av övriga föreningar, främst folkpartiet och dess underavdelningar

Den drygt tio år gamla föreningen kämpade m a o mot en upplösning. I arkivet finns sparat ett brev med en inbjudan frän AV i Viborg daterat februari 1908 där Lovisa AV inbjuds till representantmöte 18-19 augusti. Huruvida någon deltog i mötet förblir okänt då alla källor härefter går till Lovisa KAF, som stiftades i april 1906 på magister Artur Relanders initiativ. KAF invigde sin nya lokal, gula magasinet vid närvar vid Trädgårdsgatan, den 19 januari 1908. Fernhundra personer närvar vid invigningen.

Tillbaks till Arbetets Vänner

Fastän KAF övertagit stora delar av Arbetets Vänner både beträffande verksamhet och personer nådde man ändå inte de högsta samhällsklasserna i stan och vid Konstitutionella Arbetarföreningens årsmöte i februari 1922, där sjuttiofem medlemmar var närvarande, beslöts att föreningen antager namnet Arbetets Vänner enligt av styrelsen framställt förslag. Ordförande var då Gustav Sirén.

Som motivering hade man att Konstitutionella Arbetarförbundet var statt i upplösning. Däremot hade sammanslutningen Arbetets Vänner vunnit stor utbredning och kunde föreningen därför genom att ansluta sig till denna påräkna mera stöd i sitt arbete, men man kvarstod tillsvidare i Konstitutionella Arbetarförbundet.

Åren fram till 1976 i föreningens verksamhet har Ruth Andersson beskrivit i historiken som gjordes till, som man då antog, 70-årsjubileet.

Till föreningens första hedersmedlemmar tecknades år 1949 rektor Kurt Gustavsson och faktor Janne Nordbäck, Gustavsson blev sedermera också föreningens hedersordförande.

Enligt de nya stadgarna § 5 som godkändes av Justitieministeriet 28 januari 1974 kunde föreningens styrelse ge ständigt medlemskap till femtiosju trogna medlemmar Enligt samma stadgar avskaffades också begreppet familjemedlem och alla är härefter enskilda medlemmar.

Samma år fick föreningen eget bordsstandar, gjort av konstnär Gio Grönvall. De fem första standaren tilldelades:
1. körens mångåriga ordförande och styrelsemedlem Helga Aalto,
2. föreningens hedersmedlem Harald Johansson,
3. föreningens viceordförande Erkki Lehto,
4. AV centralförbunds ordförande Randall Nyborn och
5. föreningens ordförande Sigurd Boxberg.

År 1978 instiftade AV centralförbund ett nytt förtjänsttecken i guld som automatiskt tillfaller alla de medlemmar i föreningen vilka tidigare erhållit förbundets Hederstecken. I lovisaföreningen var dessa Sigurd Boxberg, Helga Aalto och Harald Johansson, följande återhöll också Hertha Johansson och Olof Aho samma utmärkelse.

Med stor saknad

I den stora AV-»familjen» där gemenskapen stått i främsta rummet och glädjen len over att göra något tillsammans har högt värde känns saknaden outsägligt stor, särskilt då man förlorar någon av sina trogna ledargestalter.

Vem kunde väl ana då kören i april 1974 firade sitt 60-årsjubileum, och föreningens hedersordförande, Kurt Gustavsson höll ett inspirerande anförande till den, att man tre månader senare skulle följa honom till den sista vilan.

På hösten följande år var det föreningens mångårige stöttepelare och viceordförande Erkki Lehtos tur att sluta sina ögon för sista gången.

Den 14 november 1992 sjöng AV-kören vid Sigge Boxbergs jordfästning. Sigge, som var en av de drivande krafterna under 70- och 80-talet och föreningens ordförande 1971-1980, hade sitt värv fullbordat.

Teatersektionen

Med tre premiärer hade teatersektionen ett av sina bästa år 1949, men därefter stannade verksamheten upp för att igen komma igång 1963. Efter en paus på fjorton är var man mogen för en helaftonspjäs. Hedvig Sievers regisserade »Den glade skomakaren» som hade premiär 1964. Intäkterna från den föreställningen gick i sin helhet till insamlingen för Sibeliusstatyn som ordnades av Ostra Nylands Ungdomsförbund. Också följande år gavs en välgörenhetsföreställning vars intäkter gick till barnhemmet Solgård.

Sektionen var verksam och framgångsrik med Carin Alm som ordförande under de följande åren och 1969 var det premiär på »Charleys tant». Femn föreställningar gavs på centralfolkskolan i mars och pjäsen sågs av inalles 600 personer. Med ny pådrivare, Nils-Erik Frejborg, fortsatte teaterverksamheten med framgång några är framöver och i maj 1971 åkte teaterkretsen till Åland med »Fula Elsa», som i Lovisa hade setts av 700 personer.

För att hälla liv i teaterintresset då den egna verksamheten tynade bort ordnade man med teaterresor till huvudstaden på 70- och 80-talet och föreningen stod också värd för gästande teatrars besök i Lovisa, bl a Kammarteatern med »Påsk» i Nanny Westerlunds regi, som var här i februari 1974.

Ytterligare ett försök att uppliva teaterkretsen gjordes 1977, men det blev platt fall då man inte lyckades skaka fram någon att leda kretsen, pjäsen var vald och regissören vidtalad.

Under den senare hälften av 80-talet gjordes igen försök att återuppliva teaterverksamheten, resultatet blev några enaktare som uppfördes vid föreningens grötfest. År 1989 hade teatersektionen premiär på sin revy »Vår hemstad Lovisa» och under de närmaste åren tillkom en ny revy inför varje grötfest, man gästade även Åsgård i Tessjö och Höganås i Pernå med revyn och övrigt program.

1983 startades en teaterkurs för barn med understöd, 4000 mk, ur Martha och Albin Löfgrens kulturfond. Ett tiotal barn deltog ledda av Dan Idman och Dan Henriksson. Teatergruppen medverkade, ett barnjippo på Bastion Ungern under Lovisaveckan följande år samt vid 1-majmottagningen.

Barnteatergruppen var flitig och verksamheten finansierades med stöd av Svenska Kulturfonden och Nylands läns konstkommission år 1985. Följande år fick man motta ett stort erkännande. Då pjäsen »Rinaldo Rinaldini» uppfördes i maj i Lovisa Gymnasium erhöll teatergruppen ett diplom samt ett understöd på 2000 mk från NSU som »årets, bästa förening i Nyland». Ytterligare ett år höll barnteaterverksamheten i som sådan. Under de följande åren övergick den alltmera till barnfest med maskerad etc. Sonja Söderström och Lotta Lehto var de personer som aktiverade barnen i slutet av 80-talet och början av 90-talet.

En förening för ungdomar

Att få ungdomarna intresserade av föreningsverksamhet är ett problem i de flesta föreningar. Sällan lyckas vuxna personer skapa just den typ av verksamhet som då känns aktuell för tonåringarna.

År 1960 ordnade Arbetets Vänner en danskurs i modern dans, ett sextiotal unga deltog och följande höst var man redo att bilda Torsdagsklubben. Tvåhundra medlemmar inskrevs och den drivande kraften bakom verksamheten var Erkki Lehto. År 1962 fick Torsdagsklubben en egen “Schlagerkör” under Henry Holmlunds ledning. Med Stig “Stickan” Lindholm som ny ledare för Torsdagklubben fick den ny fart 1964 och levde ett nytt uppsving med danskvällar.

År 1967 inställdes verksamheten helt och 1968 upplöstes klubben med motiveringen att ungdomsgården Forum fyller samma ändamål. En femmanna kommitté tillsattes för att verka för trivseln och sammanhållningen bland ungdomarna följande är. Den samarbetade med stadens ungdomsarbetsnämnd. På hösten 1969 upplöstes även den i brist på ordförande.

Under åren 1961-63 hölls tonårskvällar-klubbkvällar en gång per vecka, The Blue Stars, The Colour Boys och Johanssons kvintett spelade. I skivarkivet fanns de senaste hitlåtarna, Pepito med Los Machi Combos, Hallå Mary Lou med Johnny Forsell, Alpens ros med The Violents, Bei mir bist Du schön med Dutch Swing och När min vän med Monica Zetterlund plus många, många fler sorn väcker nostalgiska minnen hos dem som var unga vid den här tiden.

Sykretsen och Sällskapskretsen

Sykretsen som legat nere sen 1955 återupptog verksamheten under några är på 1970-talet under Valborg Lindborgs ledning.

En Sällskapskrets grundades 1987 med Kyllikki Kjerin som ordförande. Den samlades en gång per månad och gav föreningen ett tjugotal nya medlemmar. Kretsen ordnade en supédansant med program och dans på Brandkårshuset följande år. År 1991 upptog Sällskapskretsen även seniordans på sitt program.

Sångkören

Arbetets Vänners blandade kör har en mycket diffus början som också professor Olle Sirén framhöll i sin körhistorik då kören firade 80-årsjubileum 1994.

1914 kan ändå räknas som det år då den egentliga fyrstämmiga kören grundades, kören som än idag kan räkna sej som föreningens trogna stöttepelare. Då verksamheten inom föreningen sviktade i slutet av 50-talet var det sångkören som var den enda aktiva sektionen. Lärare John Nyberg var dirigent för den första AV-kören och några år senare tog Fridolf Andersson över dirigentskapet och ledde den i mer än trettio år.

Under en kort tid 1967-1968 -leddes kören av Walton Grönroos, som tog över då Henry Holmlund flyttade från orten. Efter att Jan-Erik Slätis tog hand om AV-kören på hösten 1968 växte den till sej i rasktakt. Då AV-körernas gemensamma konsert hölls i Lovisa i april 1970 hade den egna kören trettioåtta medlemmar. Samma år inköpte föreningen och kören ett nytt piano, som placerades i Forums musikrum.

1971 var ett livligt år för kören då FSSMF-sångfesten hölls i Lovisa. Arbetets Vänners vårkonserter drog vid den här tiden fullt hus, tvåhundra-tvåhundrafemtio personer i publiken var ingen tillfällighet.

1977 kan räknas som ett rekordår med över femtio sångare i kören, av dessa deltog ett fyrtiotal i en sångarresa till Hilleröd och Vejle i Danmark. Det var ett hedersuppdrag för AV-kören att som enda finländska kör representera vid Danske Folkekors 75-årsjubileumsstämma i Vejle på Jylland då staden fyllde 650 år. Kören deltog givetvis också i jubileumsmarschen.

År 1978 bandade AV-kören sångerna för musicalen Vita Hästen som spelades på Lurens. Följande år sjöng kören för republikens president, Urho Kekkonen, vid Svenska Dagens huvudfest som hölls i Lovisa och arrangerades av Finlands Svenska Folkting.

År 1980 skedde en beklaglig splittring inom kören. Körens ledning framlade förslag om namnändring p g a missuppfattningar och feltolkningar. En omröstning vid årsmötet, där tjugosex personer närvar, gavs 17 röster för det gamla namnet, 2 för nytt och 7 personer nedlade sina röster. Årsmötet bibehöll det sextiosex år gamla namnet, men dirigenten började från hösten med en ny kör i Lovisa MI:s regi. AV-kören inledde övningarna i oktober 1980 under Liisa Lehtovaaras ledarskap.

Arbetets Vänners kör medverkade i olika sångtillfällen, AV:s och ÖNSOMFs, i bygden under de följande åren.

År 1984 kunde föreningen fira 70-årsjubileum med en publik på 200 personer i Lovisanejdens högstadium. Då ÖNSOMFs skiva kom ut det här året medverkade även Arbetets Vänners kör med två sånger. En glädjande kvalitativ och kvantitativ tillväxt noterades i kören, nu under Georg Nybondas ledarskap. På fem år hade kören igen vuxit till sej och 1985 fanns över trettio medlemmar i kören. Sen år 1989 har Kaj Silfvast varit körens dirigent.

Den 12.11.1994 firades körens 80-årsjubileum. Här kunde man bl a höra Olle Sirén ge historiska glimtar från körens verksamhet och under kvällens lopp fick tre f d dirigenter återuppleva AV-kören med att dirigera sången. Alf Kullberg, Jan-Erik Slätis och Walton Grönroos var de tre föredettingarna.

Vid 1-majmottagningen sjöng kören ett Taube-potpurri som inte tidigare uppförts i Lovisa. Senaste är, I april 1995, gav AV-kören och Loviisan Vilhdekuoro en gemensam konsert tillsammans med en fjortonmanna orkester. Kören har nu tjugotre medlemmar.

Folkdans

Där det finns sång finns det ofta dans. Inom ramarna för Arbetets Vänner grundades ett folkdanslag är 1925. Verksamheten inom den här sektionen liksom i många andra gick i vågor, men nämnas kan bl a att folkdanslaget deltog med sex par i vänortsdagarna i Karlskrona 1965. Då Lovisa stod vänortsvärdar 1971 hade föreningen folkdansgäster från Hilleröd.

Skulle det bli en uppryckning av verksamheten frågade sej mången då tre folkdanspar från Arbetets Vänner uppträdde på Lovisadagsfesten i Kapellparken 1973? Nej, folkdansen antog andra former och medlemmarna dansade redan sen ett antal år i Arbetarinstitutets regi.

Minns ni det än?

Vem minns AVs Luciafest som föreningen ordnade 1949? 1952-1954 verkade en canastaklubb samt en ping-pongklubb för ungdomar. 1954 blev canastaklubben bridgeklubb

År 1953 hölls karusellafton med Calle Öhman och en schlagerafton med Rita Elmgren. 1955 arrangerade Arbetets Vänner en heminredningsutställning som kallades “Lovisa-mässan”. Mässan blev en succé och besöktes av 1500 personer. Man beslöt upprepa mässan årligen och 1957 hölls också mannekänguppvisning i sammanhanget. En annan mässnyhet var televisionen. Kanske vi i den också har orsaken till att mässarrangemangen sakta tynade bort, liksom också övrig föreningsverksamhet under 50-och 60-talet.

År 1949 hade föreningen 472 inskrivna medlemmar och är 1962 var de färre än tvåhundra till antalet. Ur verksamhetsberättelsen 1955 kan man antyda en svag oro bland föreningsmedlemmarna, “kulturföreningar som AV undanträngs av mera specialbetonade föreningar och klubbar”.

Men trots allt firades tre julfester 1962, hela föreningens 2.12, körens 4.12 och Torsdagsklubbens 5.12.

Under åren 1958-1989 deltog Arbetets Vänner med ett lag i frågesportsammanhang i ÖNUFs frågesporter, ibland med större och ibland med mindre framgång. Men dåliga kan man inte i något sammanhang säga att AV-vetarna varit och år 1983 lyckades laget ta hem vandringspriset efter fyra inteckningar.

År 1966 var en luftgevlärssektion verksam med tävlingar och sammankomster på stadens ungdornsgård.

Nya gardiner skaffades till salen i föreningshuset inför 60-årsjubileet 1966 och redan följande vår, 26.4.1967, beslöts vid ett möte att föreningshuset skall säljas för 35 000 mk. Ändå noterades Arbetets Vänner i Lovisa som bäst av alla ÖNUF-föreningar i NSUs aktivitetstävlan samma år.

I juni 1968 bytte huset ägare och möten hölls härefter i Sparbankens klubbrum 5-6 juni hölls en stor flyttningstalko på lokalen.

1-majkaffet hade redan då druckits på Forum, följande år blev det brandkårshuset som fick ta emot I -majsången och fr o m 1972 har man hållit till på Medborgarskolan, sedermera Lovisanejdens högstadium, denna vårdag.

År 1968 försökte föreningen sig också på motionspromenader på söndagsmorgnarna, åtta-tio personer deltog per gång och verksamheten stannade småningom upp.

Försäljningen av föreningshuset gav lite “klirr i kassan” och förutom det redan nämnda pianot köpte föreningen år 1970 en skrivmaskin till sekreteraren samt en minispis till ungdomsgården. Man deponerade också femtio stolar till Forums musikrums disposition.

Efter flere års uppehåll arrangerade Arbetets Vänner i Lovisa Runebergsfest 1971. Festplats var ungdomsgårdens musiksal.

Seniorträffarna, för medlemmar över 60 år, har varit uppskattade tillställningar.

År 1977 i oktober ordnades en foto-hobbyutställning i Generalshagens skola för att belysa föreningens verksamhet under åren samt vad föreningsmedlemmarna sysslat med som hobby. Göran Rudnäs var utställningskomissarie.

År 1982 medverkade föreningsmedlemmar i ÖNUFs bondbröllop i Kapellparken i Lovisa. I samband med 90-årsjubileet hölls en utställning i Sparbankens fönster. Vid jubileet i högstadiet premierades en lång rad föreningsmedlemmar med AVs guldmärke och föreningens bordsstandar.

Efter många års paus gjordes år 1988 en sommarutfärd till Sandö där det åts laxsoppa och dracks kaffe med hembakt, senare på kvällen hölls en grillfest nere på stranden.

Känslan av att höra ihop, att blåsa i samma kol, har alltid varit av största betydelse för Arbetets Vänner, tillika som man vill erbjuda sina medlemmar ett så rikt och meningsfullt utbud på verksamhet som möjligt. Ideologin har uppfyllts, den som orntalades i föreningens allra första årsberättelse från år 1897, nämligen att sammanföra stadens svenskatalande befolkning och genom förädlande nöjen, diskussioner och föredrag söka främja den svenskatalande arbetarens allmänna utveckling i försonlig anda.

Vid utgången av år 1995 hade AV i Lovisa 234 medlemmar fyra hedersmedlemmar och åttioåtta ständiga medlemmar Det ger onekligen en känsla av att vi behöver varann.